OMG.
J A G Ä R S Å T R Ö T T- jag börjar 07:45 om dagarna, detta är en ganska stor kontrast till mina tidigare sovmornar- när jag började 10:30. Dock kommer jag hem vid halvfem, fem vilket jag uppskattar mer än en längre sovmorgon- även om sova är ganska skönt. Mina nya arbetstider innebär även att jag kan äta middag i skaplig tid. Det är ganska viktigt för mig med tarmsjukdom. Även om jag vet att det är bra för alla människor att tillämpa goda matvanor.
Jag har börjat spackla igen hålen från förra årets ras av hatthylla. Att jag tenderar att skjuta på saker är ingen nyhet- men behövde jag överdriva...med ett år?! Oh well, nu är projektet påbörjat, således även mer aktuellt att avsluta.
Frågan är, ska jag ha samma färg eller vill jag ha en färg som ger mer kontrast till övriga hallen? Världsliga problem säger ni, kaoooz säger jag.
Tine sa till mig att jag är ganska "ombytlig", vilket jag tar som en positiv egenskap- eftersom jag tenderar att aldrig få nog av att lära mig något nytt. Jag är dålig på att följa upp det jag lärt mig eller avsluta det jag påbörjat, men jag försvara det med att säga "aja, det har ialla fall fastnat lite information". Det som är ganska påfrestande dock är att jag har svårt att välja vilket jag ska börja med, keramikkurs, sliversmide, spela gitarr, gå mönsterkonstruktion, målning, matlagning, vågsurfa, åka transibiriska järnvägen, besöka USA, Hawaii, Island, Tyskland, Prag, Indien, Volontärresa, starta eget, skrivar kurs.
Men nu har jag börjat, faktiskt, med en keramikkurs och även gitarren har jag plinkat på. Men, det är inte tillräckligt för mig, jag sätter ribban högre, klarar jag dessa två ska jag minsann gå en till- NU.
MEN, så hindrar jag mig igen och tänker- hur blir kvalitén och upplevelsen av det jag håller på med om jag försöker forsera fram allt och göra så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt...?
Effektivisering har väl alltid varit en dold hobby, inte stress, bara effektivisering.
Tine kan även känna lite oro för mig ibland, det utspelar sig i att hon säger; "hur ska det gå när du ska åka till Japan, hur ska du komma till planet i tid och hur ska du hitta på flygplatsen när du ska byta?"....Hon vet att jag är ganska, lunkig och tillämpar väldigt ofta "det löser sig"- mentalitetetn. Oroar mig sällan och har ett ganska litet behov av kontroll- jag börjar se likheten mellan mig och min far.
Att ha koll är sällan fel, men kontroll är för mig kopplat till en direkt oattraktivt egenskap. Dels pga. att den egenskapen blir så tydlig och övergripandet att personen som finns under kontrollbehovet försvinner.
Något jag ofta får som respons sekunden innan jag ska berätta något är "Men Sussi, vad har du gjort nu....?!" (I tonarten ;skräckblandad förtjusning)
However, jag glömde bort den röda tråden i mitt inlägg för länge sedan.
Hejdå!
Jag har börjat spackla igen hålen från förra årets ras av hatthylla. Att jag tenderar att skjuta på saker är ingen nyhet- men behövde jag överdriva...med ett år?! Oh well, nu är projektet påbörjat, således även mer aktuellt att avsluta.
Frågan är, ska jag ha samma färg eller vill jag ha en färg som ger mer kontrast till övriga hallen? Världsliga problem säger ni, kaoooz säger jag.
Tine sa till mig att jag är ganska "ombytlig", vilket jag tar som en positiv egenskap- eftersom jag tenderar att aldrig få nog av att lära mig något nytt. Jag är dålig på att följa upp det jag lärt mig eller avsluta det jag påbörjat, men jag försvara det med att säga "aja, det har ialla fall fastnat lite information". Det som är ganska påfrestande dock är att jag har svårt att välja vilket jag ska börja med, keramikkurs, sliversmide, spela gitarr, gå mönsterkonstruktion, målning, matlagning, vågsurfa, åka transibiriska järnvägen, besöka USA, Hawaii, Island, Tyskland, Prag, Indien, Volontärresa, starta eget, skrivar kurs.
Men nu har jag börjat, faktiskt, med en keramikkurs och även gitarren har jag plinkat på. Men, det är inte tillräckligt för mig, jag sätter ribban högre, klarar jag dessa två ska jag minsann gå en till- NU.
MEN, så hindrar jag mig igen och tänker- hur blir kvalitén och upplevelsen av det jag håller på med om jag försöker forsera fram allt och göra så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt...?
Effektivisering har väl alltid varit en dold hobby, inte stress, bara effektivisering.
Tine kan även känna lite oro för mig ibland, det utspelar sig i att hon säger; "hur ska det gå när du ska åka till Japan, hur ska du komma till planet i tid och hur ska du hitta på flygplatsen när du ska byta?"....Hon vet att jag är ganska, lunkig och tillämpar väldigt ofta "det löser sig"- mentalitetetn. Oroar mig sällan och har ett ganska litet behov av kontroll- jag börjar se likheten mellan mig och min far.
Att ha koll är sällan fel, men kontroll är för mig kopplat till en direkt oattraktivt egenskap. Dels pga. att den egenskapen blir så tydlig och övergripandet att personen som finns under kontrollbehovet försvinner.
Något jag ofta får som respons sekunden innan jag ska berätta något är "Men Sussi, vad har du gjort nu....?!" (I tonarten ;skräckblandad förtjusning)
However, jag glömde bort den röda tråden i mitt inlägg för länge sedan.
Hejdå!
Kommentarer
Trackback
