Fyra väggar och tvätt.
Jag är instängd idag, pga. magen. Hämtade byxorna hos skräddaren men det var med en svettpärla i pannan jag tog mig dit. Finns toalett där, på inspiration, vilket gjorde mig lite mer avslappnad. När jag var på väg där i från var det bara att trycka på gasen. Jag är inte en stressad person, snarare tvärtom- filbunke. Men när jag är skitnödig är det fan inga blåljus i världen som kan stoppa mig. :P
Oh well, passade på att baka lite inför min sista dag imorgon- bjuder på kokostoppar.
Och mina upplagda byxor, finally ;) Notera mina modellskills.
Dags att ta tag i tvätten, skönt att komma hem från semestern och ha en tom tvättkorg, städat hem och fräscha lakan i sängen.
Ciao!
Oh well, passade på att baka lite inför min sista dag imorgon- bjuder på kokostoppar.
Och mina upplagda byxor, finally ;) Notera mina modellskills.
Dags att ta tag i tvätten, skönt att komma hem från semestern och ha en tom tvättkorg, städat hem och fräscha lakan i sängen.
Ciao!
Undersökning.
Undersökningen gick bra, kom dock hem med ett gäng nya mediciner eftersom den förra kuren inte gav önskad effekt. Fått ett återfall, men inte så grovt som förra, eftersom jag tog tag i det så fort jag märkte av symptomen. Vilket är bra, nu går det förhoppningsvis snabbare att behandla. Efter resultatet var jag ganska så slut, men jag gick till jobbet ändå- tjänar inget till att sitta hemma :)
Läkaren sa även att sjukdomen kan bete sig såhär innan man hittar en effektiv behandlingsform. I stunden när han sa det kände jag mig inte direkt hoppfull, men å andra sidan så vet jag att det finns olika effektiva behandlingsformer. Den förra var behandlingsform nr2. Nu är jag inne på tredje som egentligen är en mix av omgång ett, två och nu tredje.
Vi hoppas att det här är "tredje gången gillt". :P
Nu ska jag hämta ut ett par byxor jag haft hos skräddaren för uppläggning, dragit ut på det väldigt länge. :P Tänkte ju göra det själv, men min symaskin strejkar och jag går i tankarna på att köpa en ny. Service på den jag har lär kosta mer än vad den kosta när den köptes.
Later!
Läkaren sa även att sjukdomen kan bete sig såhär innan man hittar en effektiv behandlingsform. I stunden när han sa det kände jag mig inte direkt hoppfull, men å andra sidan så vet jag att det finns olika effektiva behandlingsformer. Den förra var behandlingsform nr2. Nu är jag inne på tredje som egentligen är en mix av omgång ett, två och nu tredje.
Vi hoppas att det här är "tredje gången gillt". :P
Nu ska jag hämta ut ett par byxor jag haft hos skräddaren för uppläggning, dragit ut på det väldigt länge. :P Tänkte ju göra det själv, men min symaskin strejkar och jag går i tankarna på att köpa en ny. Service på den jag har lär kosta mer än vad den kosta när den köptes.
Later!
07:37
God Morgon!
Jag är inte jättepigg, klockan är 07:37 och jag ska snart sätta mig i bilen och köra mot Danderyd Sjh. Mindre pigg är jag på en koloskopiundersökning.
Jag är inte den som tar ut saker i förskott, men jag har onda aningar och dem vill mig inte väl :P
Efter läkarbesöket ska jag direkt till jobbet, är inne på fjärde dagen innan the end, jag känner en viss befrielse att lämna det bakom mig och gå vidare med något jag uppskattar mer. Senaste halvåret har jag inte velat/orkat prestera något speciellt. Men jag har å andra sidan haft hand om exponering i butik, det kräver en del tid och det är inte alla av mina kollegor som tycker att det något man bör prioritera. Medan jag anser motsatsen. Jag respekterar att inte alla tycker det är lika stimulerande som jag, men jag blir även frustrerad på människor ignorerar vissa arbetsuppgifter pga. att dem tycker att det är tråkigt. Men, det brukar lösa sig när man frågar lite mer om hjälp- som jag stundvis är ganska dålig på.
Vid dessa tillfällen är det inte lämpligt att säga att andra inte gör sitt jobb- eftersom ansvaret att delegera ligger hos mig. Men jag tycker det bör komma naturligt att man frågar sina kollegor om dem behöver avlastning då och då, men det kanske bara är jag?
Oh well, nu har det tagit mig 10min att avrunda detta inlägg, under denna tid har jag hunnit med ett toalettbesök och sminkat mig.
Nu är det dags att gå till bilen.
Ps. Från jobb, till semester, jag la fram ett förslag till en kollega igår om att åka på en sufrkurs i sommar, i södra Frankrike. Hon lät på, vill även dra med hennes syster. Det vore nice! Jag som länge velat lära mig surfa.
Jag är inte jättepigg, klockan är 07:37 och jag ska snart sätta mig i bilen och köra mot Danderyd Sjh. Mindre pigg är jag på en koloskopiundersökning.
Jag är inte den som tar ut saker i förskott, men jag har onda aningar och dem vill mig inte väl :P
Efter läkarbesöket ska jag direkt till jobbet, är inne på fjärde dagen innan the end, jag känner en viss befrielse att lämna det bakom mig och gå vidare med något jag uppskattar mer. Senaste halvåret har jag inte velat/orkat prestera något speciellt. Men jag har å andra sidan haft hand om exponering i butik, det kräver en del tid och det är inte alla av mina kollegor som tycker att det något man bör prioritera. Medan jag anser motsatsen. Jag respekterar att inte alla tycker det är lika stimulerande som jag, men jag blir även frustrerad på människor ignorerar vissa arbetsuppgifter pga. att dem tycker att det är tråkigt. Men, det brukar lösa sig när man frågar lite mer om hjälp- som jag stundvis är ganska dålig på.
Vid dessa tillfällen är det inte lämpligt att säga att andra inte gör sitt jobb- eftersom ansvaret att delegera ligger hos mig. Men jag tycker det bör komma naturligt att man frågar sina kollegor om dem behöver avlastning då och då, men det kanske bara är jag?
Oh well, nu har det tagit mig 10min att avrunda detta inlägg, under denna tid har jag hunnit med ett toalettbesök och sminkat mig.
Nu är det dags att gå till bilen.
Ps. Från jobb, till semester, jag la fram ett förslag till en kollega igår om att åka på en sufrkurs i sommar, i södra Frankrike. Hon lät på, vill även dra med hennes syster. Det vore nice! Jag som länge velat lära mig surfa.
Ciao!
Erfarenhet, ålder & vishet- Cirkle of life.
Ibland gör jag korkade saker, typ tappar bort p-biljetter och annat viktigt. Är ofta sen och är väl inte alltid den smidigaste personen i världen. Säger ofta saker, ganska rakt ut och har inte tänkt på konsekvensen innan det hoppar ur. Men jag har lärt mig att tänka efter innan och formulera mig på ett bättre sätt- men det händer fortfarande att andra tar illa upp- fastän jag inte menar något illa utan klassar mig själv som ärlig. :)
Mer av sådana situationer inträffade i tidiga 20års åldern då jag var tvungen att påpeka allt- av ren osäkerhet men även en dos av nyfikenhet som återspeglades i en attityd som var....barnslig och lite hånande, ibland med taggarna utåt.
Men eftersom allt går att arbeta bort, mer eller mindre, om man är villig att förändras (utvecklas). Vissa beteenden sker per automatik av erfarenhet i kombination med ålder. Att man blir visare med åldern är ingen myt, men det är förutsatt att man uppelvt och fått erfara. Så, egentligen betyder det att man styr sin egen vishet (allmänbildning). Och inte att det kommer per automatik genom att man blir ett år äldre, logiskt va? ;)
Jag har jobbat med hyfsat ostimulerande arbetsuppgifter tidigare- eller det var stimulerande till en början. Men på det här viset blev min hjärna ganska ostimulerand och även mer...oerfaren och "noll koll"-känslan växte sig större. Det här ville jag förbättra hos mig själv och såg till att jag aktivt valde att testa nya aktiviteter, samt ta vara på min vilja att variera mellan mina yrkesval. Kunskap är...makt? ;P
Erfarenhet kan aldrig vara något dåligt.
Med en ostimulerad hjärna är tålamodet inte det bästa och jag tenderar att få mer energi än när jag har något att "bita i".
Men eftersom allt går att arbeta bort, mer eller mindre, om man är villig att förändras (utvecklas). Vissa beteenden sker per automatik av erfarenhet i kombination med ålder. Att man blir visare med åldern är ingen myt, men det är förutsatt att man uppelvt och fått erfara. Så, egentligen betyder det att man styr sin egen vishet (allmänbildning). Och inte att det kommer per automatik genom att man blir ett år äldre, logiskt va? ;)
Jag har jobbat med hyfsat ostimulerande arbetsuppgifter tidigare- eller det var stimulerande till en början. Men på det här viset blev min hjärna ganska ostimulerand och även mer...oerfaren och "noll koll"-känslan växte sig större. Det här ville jag förbättra hos mig själv och såg till att jag aktivt valde att testa nya aktiviteter, samt ta vara på min vilja att variera mellan mina yrkesval. Kunskap är...makt? ;P
Erfarenhet kan aldrig vara något dåligt.
Med en ostimulerad hjärna är tålamodet inte det bästa och jag tenderar att få mer energi än när jag har något att "bita i".
Återkommande.
Nu har jag återigen bokat tid för en koloskopi, det känns inte jättetrevligt att behöva gå igenom samma undersökning på så kort tid. Men det blir inte bättre av att vänta. Snarare tvärtom. Det som känns surt är att jag blir begränsad i det jag vill göra.
Jag har slutat försöka göra planer (eftersom jag ändå inte vet hur man gör) :P Men det är när stundens ingivelse bjuder på något trevligt och då tarmens tillstånd gör att jag inte kan eller orkar blir jag en aning frustrerad.
Jag vill inte bli en inomhusråtta. Även om det stundvis är ganska skönt att bara vara hemma och ägna tiden åt serier, sy, sticka eller vad som driver en just den dagen. Men alla vet och har någon gång upplevt att efter en tid inom fyra vägger blir man ganska rastlös och bristen på socialt umgänge kan driva en till mindre vansinne. Så när det blir ett problem, att jag inte kan gå utanför dörren fastän jag vill kan jag undra varför just jag blev drabbad- även om det finns barn som lider, krig och andra mycket hemska saker ute i världen så blir problemet jobbigt för mig.
Men förhoppningsvis blir det bättre denna gång- om inte förmodar jag att det blir aktuellt med operation. Det vill jag i största möjliga mån undvika. Även om det kanske är den slutgiltiga lösningen.
Jag åker iaf till Teneriffe på söndag, avkoppling och jobb. Jag klagar inte. =)
Great success
Nu har jag snappat upp ackorden i Zoe Jane, innan hade jag bara fått klämm på plocken. Nötter, té och trevligt sällskap var det som krävdes för att få mig på bättre humör, var hyfsat kinkig när jag gick från jobbet.
Om jag ska nå en behaglig dygnsrythm, innan jag börjar gå upp tidigare än jag gör nu, borde jag gå och lägga mig.
Så vi ses, おやすみなさい= oyasuminasai = good night
Goal.
Byta arbete och fixa ny arbetsplats i hemmet.
Dåtid, nutid & framtid.
Det är lustigt, känslor, man kan inte rå för dem. Melissa Horn sjunger frekvent om känslor och beskriver ganska bra den känsla jag bär på nu.
"Försökt att visa dig med blicken men det är inte mig du ser..."
- Melissa Horn
Förändring är alltid stimulerande och ibland lite omtumlande. Jag är ganska duktig på att röra runt i grytan.
Nu ska jag snart hoppa över till nya jobbet, det är lite kvar att avsluta på gamla. Många säger att dom kommer sakna mig och det är trevligt. Men allt gott har sitt slut och Siba känns so last year ;P
Förhoppningsvis har man knutit några nya kontakter som även är hållbara i framtiden. Vissa bubblar om att man verkligen måste fortsätta ses, vilket dem flesta vet, sällan händer. Men tanken är ytterst godartad. Faktum är att om man inte umgås utanför jobbet på jobbet är det osannolikt att man ser till att synka när man jobbar på två helt olika platser. Men, nu är jag cynisk ;)
However, jag behöver sätta upp lite mål inför framtiden. Jag känner att det är....dags?
Jag som är skitbra på att planera. Not.
Men jag ska fortsätta jobba på framförhållning :)
Idag har jag inte haft någon egentid- at all. Blivit lite lite av det på senare tid. Men det har bara varit trevligt sällskap jag haft- och det kan jag inte klaga på alls. Eftersom det sällan hjälper att klaga så borde jag istället uppskatta att jag inte suttit hemma och spenderat ändlösa timmar framför Naruto eller One Piece. Som förvisso är två väldigt bra anime serier. :)
Matane.
"Försökt att visa dig med blicken men det är inte mig du ser..."
- Melissa Horn
Förändring är alltid stimulerande och ibland lite omtumlande. Jag är ganska duktig på att röra runt i grytan.
Nu ska jag snart hoppa över till nya jobbet, det är lite kvar att avsluta på gamla. Många säger att dom kommer sakna mig och det är trevligt. Men allt gott har sitt slut och Siba känns so last year ;P
Förhoppningsvis har man knutit några nya kontakter som även är hållbara i framtiden. Vissa bubblar om att man verkligen måste fortsätta ses, vilket dem flesta vet, sällan händer. Men tanken är ytterst godartad. Faktum är att om man inte umgås utanför jobbet på jobbet är det osannolikt att man ser till att synka när man jobbar på två helt olika platser. Men, nu är jag cynisk ;)
However, jag behöver sätta upp lite mål inför framtiden. Jag känner att det är....dags?
Jag som är skitbra på att planera. Not.
Men jag ska fortsätta jobba på framförhållning :)
Idag har jag inte haft någon egentid- at all. Blivit lite lite av det på senare tid. Men det har bara varit trevligt sällskap jag haft- och det kan jag inte klaga på alls. Eftersom det sällan hjälper att klaga så borde jag istället uppskatta att jag inte suttit hemma och spenderat ändlösa timmar framför Naruto eller One Piece. Som förvisso är två väldigt bra anime serier. :)
Matane.
Hälsokost.
God Morgon!
Sitter med en varm vetekudde på magen, införskaffade en här i veckan. jag har återkommande molande värk i min inflamerade tarm.
Värmen och tyngden från kudden lugnar ner smärtan en aning och den blir inte lika påtaglig. Borde vara effektiv för kvinnor med mensvärk även bra för alla annan typ av värk också. Provade att ha den över nacken och axlarna när jag hade träningsverk- superskönt.
Tjejen som jobbade i Hälsobutiken blev lite nyfiken på varför jag ska köpa en vetekudde och jag förklarade min situation. Hon rekommenderade mig även några tillskott samt psylliumfrön.
Jag har psylliumfrön i min nötmüssli, psylliumfrön bildar en skyddande hinna i tarmen. Blöter man psylliumfrön ser man att fröt fårn en geggig hinna runt sig.
Tillskotten var för öka nedbrytningen av laktos samt en Omega tabiett (som mer eller mindre är bra för alla) men för dem med tarmsjukdom kan det vara mer avgörande.
Det är värt ett försök.
Sitter med en varm vetekudde på magen, införskaffade en här i veckan. jag har återkommande molande värk i min inflamerade tarm.
Värmen och tyngden från kudden lugnar ner smärtan en aning och den blir inte lika påtaglig. Borde vara effektiv för kvinnor med mensvärk även bra för alla annan typ av värk också. Provade att ha den över nacken och axlarna när jag hade träningsverk- superskönt.
Tjejen som jobbade i Hälsobutiken blev lite nyfiken på varför jag ska köpa en vetekudde och jag förklarade min situation. Hon rekommenderade mig även några tillskott samt psylliumfrön.
Jag har psylliumfrön i min nötmüssli, psylliumfrön bildar en skyddande hinna i tarmen. Blöter man psylliumfrön ser man att fröt fårn en geggig hinna runt sig.
Tillskotten var för öka nedbrytningen av laktos samt en Omega tabiett (som mer eller mindre är bra för alla) men för dem med tarmsjukdom kan det vara mer avgörande.
Det är värt ett försök.
Fredag kväll.
Jag har köpt en gitarr, eller- jag köpte en gittar förra året och lyckades ha av en sträng det första jag gjorde.
Två månader senare får jag arslet ur och byter sträng.
Idag, 3 veckor efter att jag bytt sträng plinkar jag Staind- Zoe Jane.
Det är en fin låt och ganska enkel att börja med om man är nybörjare.
Dagen har varit svår, har varit kluven och ledsen till och från.
Egentligen är jag mer fokuserad att "fixa" till problem än att egentligen bara vara i nuet.
Som jag sagt förut: "När jag var yngre kunde jag hitta på problem enbart för att få tillfredställensen att lösa det".
Det sitter i även idag och jag kan knappt bärga mig från att lösa problem, jag är dock en mer effektiv problemlösare vad det gäller teknik och andras problem än mina egna.
Oh well, det är lättare att se saker från andra perspektiv vad det gäller människor runt omkring än vad det gäller en själv. Då är det skönt att ha vänner att bolla med.
Nu ska jag dricka champange och fundera på om jag ska åstadkomma något på jobbet imorgon eller inte.
Sola och bada.
Jag åker till Tenerife med nya jobbet dagen efter att jag kastat in handduken på mitt nuvarande.
Skönt med en resa, som någon form av kick-off på nygamla jobbet :)
See you.
Skönt med en resa, som någon form av kick-off på nygamla jobbet :)
See you.
Rivstart 2011.
Hej, jag lever, jag mår bra- ifall det var någon som undrade.
Ibland lyser inte solen på en och ibland går hjärtat sönder lite. Men för att komma vidare är det viktigt att jobba med sig själv. Ibland tenderar jag att hänga kvar vid saker, jag vet egentligen inte varför för det gör ingen nytta att stanna kvar vid gammalt, eftersom det mer eller midnre sätter käppar i hjulet i nuet.
Jag antar att det är den positiva känslan, den ärlighet och respekten som jag blev bemött av. Det är det jag saknar och även hänger kvar vid. När jag inte blir bemött på likvärdigt sätt av de andra jag möter gör att jag utesluter dem. Vilket i sig är positivt- vem vill gå umgås med människor med motsatta egenskaper?
Att jag kallas för "maskros barn" är för mig ganska underligt- har inte alla haft motgångar?
Och motgångar är i allra högsta grad individuellt.
Men jag antar att dom syftar på min uppväxt- jag lever inte kvar där och (kanske viktigast av allt) någon bitterhet har aldrig förefallit mig. Eftersom jag avskyr martyrspel är det viktit för mig att inte prata om mig själv med offerkofta på. Men av naturliga orsaker finns beteendemönster kvar från de yngre åren- sådana som jag aktivt behöver (för min egen skull) arbeta bort. De sidor jag finner motbjudande- såsom osäkerhet att göra min röst hörd- på ett konstruktivt sätt. Varför kan det vara så svårt hos en person som snart fyller 27år?
För att skippa detaljer kring min uppväxt kan jag väl säga att jag inte fick den respekt jag förtjänade.
Således var även min talan inte vitten vatten värd och det är den känslan (observera känsla, inte den faktiska situationen) som håller i sig varje gång jag ska öppna munnen- som att någon står beredd med knytnäven eller värre, tillgriper det utomordentliga misshandelsverktygen; orden- som förolämpar en och tycker ens värdighet så långt det bara går.
Men det var då- eftersom det inte är nu är det lämpligt att låta känslan försvinna.
Det här är även en av flera orsaker till att jag inte har någon kontakt med 90% av min familj. Om vi ens kan kalla det familj :)
Sedan jag var i 20-årsåldern såg jag till att bygga mitt nätverk med stabila vänner- som jag nu betraktar mer värdefull än min biologiska familj.
Ibland lyser inte solen på en och ibland går hjärtat sönder lite. Men för att komma vidare är det viktigt att jobba med sig själv. Ibland tenderar jag att hänga kvar vid saker, jag vet egentligen inte varför för det gör ingen nytta att stanna kvar vid gammalt, eftersom det mer eller midnre sätter käppar i hjulet i nuet.
Jag antar att det är den positiva känslan, den ärlighet och respekten som jag blev bemött av. Det är det jag saknar och även hänger kvar vid. När jag inte blir bemött på likvärdigt sätt av de andra jag möter gör att jag utesluter dem. Vilket i sig är positivt- vem vill gå umgås med människor med motsatta egenskaper?
Att jag kallas för "maskros barn" är för mig ganska underligt- har inte alla haft motgångar?
Och motgångar är i allra högsta grad individuellt.
Men jag antar att dom syftar på min uppväxt- jag lever inte kvar där och (kanske viktigast av allt) någon bitterhet har aldrig förefallit mig. Eftersom jag avskyr martyrspel är det viktit för mig att inte prata om mig själv med offerkofta på. Men av naturliga orsaker finns beteendemönster kvar från de yngre åren- sådana som jag aktivt behöver (för min egen skull) arbeta bort. De sidor jag finner motbjudande- såsom osäkerhet att göra min röst hörd- på ett konstruktivt sätt. Varför kan det vara så svårt hos en person som snart fyller 27år?
För att skippa detaljer kring min uppväxt kan jag väl säga att jag inte fick den respekt jag förtjänade.
Således var även min talan inte vitten vatten värd och det är den känslan (observera känsla, inte den faktiska situationen) som håller i sig varje gång jag ska öppna munnen- som att någon står beredd med knytnäven eller värre, tillgriper det utomordentliga misshandelsverktygen; orden- som förolämpar en och tycker ens värdighet så långt det bara går.
Men det var då- eftersom det inte är nu är det lämpligt att låta känslan försvinna.
Det här är även en av flera orsaker till att jag inte har någon kontakt med 90% av min familj. Om vi ens kan kalla det familj :)
Sedan jag var i 20-årsåldern såg jag till att bygga mitt nätverk med stabila vänner- som jag nu betraktar mer värdefull än min biologiska familj.
